Havsbaserad vindkraft påverkar fisket, bottenlevande djur och organismer, däggdjur och sjöfåglar på olika sätt under uppbyggnad, drift och avvecklingsperioden. Påverkan sker främst genom buller, höga ljudnivåer, spridning av sediment, förstörelse av livsmiljöer och hinder för migrerande fåglar. Den största påverkan inträffar vid anläggningsfasen på grund av ökad trafik, höga ljud och sedimentspridning vid pålning av kraftverken. Det finns olika tekniska lösningar att använda vid dessa tillfällen och de behöver tillämpas för att minimera påverkan i alla skeden.
Vid anläggning av havsbaserad vindkraft står ansvarstagande i centrum. För att säkerställa att vindkraftens effekter inte förvärrar situationen för natur och miljö krävs en omfattande miljökonsekvensbedömning och kontinuerlig forskning kring dess miljöpåverkan. Miljökonsekvensbedömningen bör inkludera vindkraftverkens effekter på fåglar, fiskbestånd, marina däggdjur och ekosystemet i sin helhet. Även effekter på landskapsbilden behöver beaktas. Negativa effekter ska minimeras i alla skeden och om dessa blir för påtagliga krävs en omvärdering av projektet – där det måste finnas en möjlighet till att backa ur.
Vid anläggning av vindkraftsverk är lokaliseringen den viktigaste faktorn att ta hänsyn till. Vindkraftverken bör placeras i områden där de orsakar minst påverkan på den biologiska mångfalden, särskilt i Östersjöregionen där flera arter redan är hotade. Arter som tumlare, knubbsäl, strömming, vandrande havslax och torsk. Det är avgörande att skydda deras livsmiljöer. Samtidigt behöver kollisionsrisken mellan rotorblad och fåglar, fladdermöss samt andra insekter minimeras, vilket kräver noggrann hänsyn till fåglarnas flyttningsrutter och tider. Dessutom måste man ta hänsyn till reproduktionstider och flyttningsmönster för att undvika störningar under särskilt känsliga perioder.
För att minska skador på naturen är det mest hållbart att etablera mindre vindkraftsanläggningar i redan tätbefolkade och exploaterade områden, istället för att exploatera orörda landskap. Dessa områden har ofta redan den infrastruktur som behövs och också det största energibehovet. Genom att använda exploaterade områden skyddar vi värdefulla och orörda naturområden samt bidrar till att bevara livsmiljöer och biologisk mångfald.
En övergång till förnyelsebara energikällor är nödvändigt för att möta framtidens energibehov och klimatutmaningar. Omställningen behöver ske med ansvar, respekt och försiktighet. Utvecklingen måste präglas av noggranna miljökonsekvensbedömningar och hänsyn till komplexa ekosystem. Vi behöver skapa en energilösning som är både hållbar och skonsam för vår miljö.