Vi måste sluta peka finger åt andra och börja agera för ett rent hav. Läs vår insändare som publicerats i tidningarna i augusti!
Har du funderat på vad våra kustvatten är värda för dig? Ju mer man funderar på frågan, desto mer komplicerat blir svaret. Hur definierar vi värdet av hav? Vad ska värderas? Går det att jämföra sociala och immateriella värden med ekonomiska värden? Behöver vi värdera havet?
Ett sätt att göra havets värde mer greppbart är att värdera de ekosystemtjänster som havet ger oss människor. Ekosystemtjänster är sådant som naturen ger oss i form av mat, rekreation, arbetstillfällen m.m. Det är svårt att sätta ett pris på immateriella värden. Ett annat sätt är att uppskatta värdet på vad ett mera välmående hav ger oss. Enligt HELCOMs senaste holistiska utvärdering av Östersjön år 2011-2016, orsakar övergödningen minskad välfärd för medborgarna runt Östersjön till ett värde av 4 miljarder euro per år. Om mångåriga undervattensväxter och fiskbestånd skulle uppvisa en god status, stiger den ekonomiska nyttan av ekosystemtjänsterna från Östersjön med 2,2 miljarder euro per år. En förbättring av den marina miljöns status skulle medföra att Östersjöns rekreationsvärde stiger med 1,5 miljarder euro per år. Sammanlagt kostar den dåliga situationen i Östersjön knappa 8 miljarder euro per år för oss som bor kring Östersjön. En ny holistisk utvärdering väntas komma 2023.
Det finns mycket att vinna både ekonomiskt och immateriellt på ett välmående hav. På Åland är vi måna om Östersjöns tillstånd. I ÅSUBs rapport om ålänningarnas miljömedvetenhet och miljöengagemang från sommaren 2022 svarade över 70 % att Östersjöns tillstånd är en mycket viktig miljöfråga. Samtidigt mår våra havsområden inte så väl som de borde. Särskilt i inre skärgården på Åland är situationen dålig. Här kan vi bara se oss själva i spegeln. Vattenutbytet i innerskärgården är mycket lägre än i andra skärgårdsområden, det vi gör på land har direkt effekt på vattenkvaliteten. Vi kan inte bara skylla på föroreningar och näringsbelastning utanför Åland. Även längre ut i skärgården behöver vi bli bättre på att minska vårt avtryck på vattenkvaliteten. Särskilt fosforbelastningen är hög längre ut i skärgården. Den kommer till största del från vattenbruket. För att minska skadliga algblomningar med massförekomst av giftiga cyanobakterier är det viktigt att minska fosforutsläppen. Vissa cyanobakterier kan förse sig med kväve direkt från luften eller från löst kväve i vattnet, s.k. kvävefixering. Cyanobakterierna har därmed en konkurrensfördel gentemot icke skadliga alger så länge det finns mycket fosfor i vattnet.
Det går inte att säkert säga vad havet är värt ekonomiskt. Vi behöver istället vända på steken och se vad vi går miste om med dagens vattenkvalitet. Samtidigt måste vi själva minska våra utsläpp och agera som förebilder istället för att peka finger bortom Åland.
Det är uppenbart att hela det åländska samhället gagnas om vi lyckas vända den negativa trenden på vattenkvaliteten i våra kustvatten. Att Östersjöns tillstånd ligger ålänningarna nära hjärtat är klart. Glädjande är att antalet vattenförbättrande åtgärder i våra kustvatten ökat på senare år. Vi hoppas att trenden håller i sig så att vi i framtiden kan njuta av somrar där vi kan ta oss ett svalkande dopp i havet utan oro för alger och bakterier. För nog vore det väl fint om våra kustvatten vore så välmående att vi inte behöver fundera på vad vi går miste om med dagens dåliga vattenkvalitet? En sak är säker: våra kustvatten är i allra högsta grad värda att försöka rädda!