Denna skrivelse har skickats till landskapsregeringen den 16 april 2024:
Bakgrund till skrivelsen
Ålands Natur & Miljö har på uppmaning av bekymrade medlemmar haft ett diskussionsmöte om hanteringen av svämgödsel på Åland. Mötet utmynnade i att skicka denna skrivelse till landskapsregeringen med förslag på olika förbättringar för att undvika liknande problem som fallet med svämgödsel hösten 2023 då markerna var så blöta att svämgödsel rann ut i vattendragen. Det som hände under hösten försämrar allmänhetens förtroende för jordbruket i stort när man inte följer miljöregler och vattenkvaliteten försämras. Både stödsystemet till jordbrukarna och
lagstiftningen behöver anpassas p.g.a. de pågående och förväntade kommande klimatförändringarna.
Förslag på förbättringar i nuvarande regler och stödsystem
För att få till en förändring så snabbt som möjligt föreslår vi att landskapsregeringen gör förändringar och förbättringar i de nya investeringsstödsbestämmelserna redan nu under den pågående programperioden. Våra förslag på förändringar som skulle kunna göras är följande:
- Samtliga regelverk för lagring och spridning av svämgödsel behöver ses över och uppdateras. Dels behöver de datumgränser för när man får sprida svämgödsel ses över och revideras, och dels behöver det sättas en gräns på maximal spridningsmängd gödsel per hektar så att jordbrukarna måste sprida svämgödslet på större arealer. Gödslet ska i första hand spridas i växande grödor. Om gödsel måste spridas på hösten ska det anpassas noga efter väderförhållandena. Istället för ett slutdatum på hösten kunde det införas anmälningsplikt om spridning till
myndigheterna så spridningen kan anpassas till vädret och markens fuktighet just då. När det är straffbart att sprida gödslet efter ett visst datum kan det leda till att
spridningen görs i panik de sista dagarna. - Krav på storlek på bassänger i förhållande till mängden djur behöver införas. Reglerna om 12 månaders lagringskapacitet där man får räkna bort betessäsongen oberoende om djuren är på bete eller inte skulle behöva ändras så att lagringskapaciteten måste räcka 12 månader utan att betessäsongen räknas bort. Försök med separering och försäljning av fast gödsel kunde stödas vilket kanske på sikt kan ge ekonomisk vinst.
- Vi föreslår att landskapsregeringen justerar de nya investeringsstödsbestämmelserna i CAP-strategiplanen så att det går att söka investeringsstöd för täckta svämgödselbassänger genom att ha tak på bassängerna för att undvika att gödslet späds ut för mycket då det kommer stora regnmängder. Pilotprojekt med flexibelt tak som enkelt kan sättas på och av vore intressant.
- Investeringsstöd för att rensa diken så avrinningen blir snabbare är inte så bra ur miljösynpunkt. Istället borde det införas stöd för fosforfällor och våtmarker, speciellt vid stora utfallsdiken. Det är bättre att avleda och lagra vattnet ganska högt upp i dikessystemet och inte så nära sjöar. Vattnet som samlas upp i bassänger kan sedan användas för bevattning. Ett dammsystem
kan användas för att reglera vattennivåerna. Det finns exempel på sådana lösningar på Åland redan idag. Ett cirkulärt helhetstänk gällande dränering,vattenavrinning och uppsamling borde införas. Återinför offentligt anställda dräneringstekniker och liknande tjänster som kan stöda jordbrukarna i att uppnå cirkularitet vid dikning. Befintliga diken i naturtillstånd bör bevaras där det är möjligt istället för att anlägga raka diken, detta ger en naturlig rening i dikena. Någon typ av mindre fosforfällor innan vattnet rinner genomvägtrummor skulle även förbättra vattenkvaliteten. - Även problemen med bräddning av pumpstationerna för avlopp bidrar till högre mängd näringsämnen i våra vattendrag och det behöver satsas resurser på att åtgärda dessa problem. Jordbrukarna vill inte skuldbeläggas för näringsämnen som tillkommer på detta vis.
Det finns sedan tidigare vattenskyddsplaner för flera områden, t.ex. Toböle träsk och Sundets vatten. Dessa skyddsplaner behöver uppdateras, fastställas och åtgärderna behöver verkställas.
Att tänka på då nya vattenlagen utarbetas
Inför landskapsregeringens kommande arbete med vattenlagen föreslår vi att man beaktar behovet av cirkulära lösningar gällande dränering, vattenavrinning och uppsamling och även ser till att lagen kräver åtgärder och innehåller sanktioner för att tydligt minska utsläppen av näringsämnen till våra vattendrag. Våtmarker och fosforfällor till dikessystem ska krävas i lagen. Bräddningar behöver inkluderas i vattenlagen så att reglerna innefattar att antalet bräddningar minimeras och saneringsåtgärder blir obligatoriska de gånger bräddningar sker.