Utlåtande Strategi för hållbart byggande
Ålands Natur & Miljö uppskattar möjligheten att komma med synpunkter på utkastet till landskapsregeringens övergripande strategi för hållbart byggande. Vi är gärna med och påverkar gällande frågor som berör natur, miljö och hållbarhet.
Vi vill också tacka för att landskapsregeringen denna gång har en passlig längd på svarstid på en remissförfrågan. Då svarstiden är mer än 2 månader ger det oss bättre möjlighet att hinna samla ihop synpunkter från våra medlemmar, sammanställa dem och få utlåtandet godkänt av styrelsen.
Allmänt
Det är positivt att en strategi för hållbart byggande görs. Byggbranschen är en stor källa till utsläpp och kemikalieanvändning, och därför är det verkligen viktigt att utvecklingen blir mer hållbar, långsiktig och cirkulär inom byggande, både gällande offentliga och privata byggnader. Det är också viktigt att värna om det immateriella kulturarvet när det kommer till gamla metoder och material, som ofta är mer miljövänliga. Att gå mot att bevara och restaurera mer istället för att bygga nytt där det går är också rätt väg att gå ur en hållbarhetssynpunkt. Med en bra strategi som grund skulle Åland kunna bli en förebild för hållbart byggande i Norden. Satsningar på lokal produktion av hållbara produkter inom byggbranschen skulle kunna bidra till denna utveckling.
Det är också positivt att så många har deltagit i arbetsgruppen för att i ett tidigt skede få med så mycket kunskap och olika perspektiv på hållbart byggande som möjligt.
En annan sak som vi saknar i utkastet till strategin är mer konkreta åtgärder kring hur strategin ska kommuniceras ut och följas upp. Vi rekommenderar att strategin kompletteras med en tydlig kommunikations- och uppföljningsplan, särskilt med tanke på strategins breda påverkan på stora delar av samhället, många aktörer och även privatpersoner. I strategin betonas att vi bara kan nå målen om vi hjälps åt och att detta inte är något som landskapsregeringen kan göra ensam. Då blir information och kommunikation några av de viktigaste verktygen för att strategin ska bli framgångsrik och nå sina mål.
Strategins fokus på kunskap och utbildning är avgörande för framgång. Hela branschen behöver en s.k. ”mind shift” och nya standarder att utgå från. Även om strategin utgår från och bygger på Utvecklings- och hållbarhetsagendan så är det av största vikt att förstå hållbarhetsbegreppet och vad det innebär innan det går att lära sig hållbart byggande. För att säkerställa en genomgripande förändring inom byggbranschen föreslår vi införandet av ett gemensamt ’hållbarhetsspråk’ och obligatorisk fortbildning för alla som jobbar inom byggbranschen, då med fokus både på hållbarhetsbegreppet i sig och på hållbart byggande. I strategin saknas också en klar definition på vad landskapsregeringen menar med hållbart byggande. Det behöver vara klart och tydligt formulerat, speciellt om man sätter det som krav vid ansökan om stöd.
Landskapsregeringen kommer att behöva beställa mer detaljerad statistik från ÅSUB för att kunna följa upp nyckeltalen på ett korrekt och enhetligt sätt.
Vår uppfattning är att det i strategin skulle behövas mer kopplingar till hur ett hållbart byggande påverkar målen om biologisk mångfald och rent vatten. Det diskuteras kring klimatvänlig bebyggelse, men även diskussion om bebyggelse som gynnar biologisk mångfald och rent vatten behöver lyftas mera. Hållbart byggande handlar också om att ta hänsyn till t.ex. gröna (och blåa) korridorer utöver att visa hänsyn till skyddsvärda arter och biotoper. Detta är något som sällan diskuteras och beaktas i dagens samhällsplanering.
Inom samhällsplaneringen skulle det också behöva planeras bostadsområden med gemensamma sociala utrymmen för att öka välmående och sociala kontakt mellan människor vilket skulle gynna både mål 1 och 2 i utvecklings- och hållbarhetsagendan. Bostadsområden med s.k. ”tiny houses” kunde med fördel också planeras då små hus är mindre energi- och materialkrävande än stora bostadshus.
Att även inkludera planering vid byggande för att gynna cykelåkande och kollektivtrafik skulle ytterligare bidra till ett hållbart byggande för hela samhället.
Något som saknas i strategin är bra åtgärder som redan görs och som bör fortsätta. Till exempel restaureringsstödet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader är på många sätt i samklang med strategins syften och borde lyftas fram i strategin.
Specifika synpunkter på utkastet
På sidan 8-9 lyfts skogsprogrammet ”SkogsÅland 2027” upp och det konstateras att trä är ett av de mest använda materialen inom byggnation. Trä presenteras som en förnybar källa, vilket det är, och användningen av trä i byggnader är bra på många sätt. Men här behöver det analyseras hur skogsbruket ser ut för att kunna kalla det hållbart. Bygger vi hus med snabbvuxet virke från plantager där skogen kalhuggs är det inte ett klimat- och miljövänligt alternativ. Snabbvuxet virke är dessutom inte så hållbart, dvs det håller inte lika länge eftersom kvaliteten inte är densamma som för virke som vuxit långsamt och naturligt. Nu nämns det bara på sidan 22 i strategin att processen där träet behandlas och kombineras med andra material bör beaktas vid bedömningen av slutproduktens klimat- och miljöpåverkan. Här borde också kompletteras med att också klimat- och miljöpåverkan vid produktionen/skogsbruket beaktas.
På sidan 10 står: För att nå ett hållbart byggande är det centralt att vi kan använda våra byggnader så länge som möjligt i stället för att bygga nytt. Detta är mycket viktigt. Idag döms byggnader ut trots att de skulle gå att renovera, ofta p.g.a. kostnadsskäl. På kort sikt sparar det pengar men på lång sikt är detta ogynnsamt för miljön. Sviby daghem är ett aktuellt exempel. Personer som sysslar med byggnadsvård har sagt att det borde gå att renovera istället för att riva. Vi ska värna gamla byggnader och rivning ska vara den sista utvägen.
Sidan 11 innehåller följande text: Lokal kunskap inom byggnadsvård är en förutsättning för en god förvaltning av byggnaderna och viktig för förvaltning av den kulturhistoriskt värdefulla byggnadsstocken. Mål och förslag på åtgärder i denna strategi för hållbart byggande strävar bland annat efter att möjliggöra en ökad renoveringstakt av byggnader och därmed förlänga byggnadernas livslängd. Kunskapen om byggnadsvård behöver öka, både genom att inkluderas i läroplanen för yrkesgymnasiets bygglinje, men även Folkhögskolan skulle kunna ha en linje för traditionsenligt byggande och restaurerande som riktar sig både till ålänningar och andra. Även kortare fortbildningskurser för yrkesskoleelever, branschfolk och privatpersoner kunde ordnas. På Folkhögskolans område finns många olika hus från olika tider- alltså perfekt för att testa, lära sig och hitta på olika lösningar. Det finns så många bra metoder och material som använts länge som inte är miljö- och hälsofarliga som kunde inspirera det moderna byggandet. Genom att ta det bästa av traditionsenliga metoder och material och kombinera det med nya uppfinningar och möjligheter skapas det bästa möjliga resultatet.
Då bygglagstiftning och annan lagstiftning som är relaterad till hållbart byggande uppdateras fram till år 2030 är det viktigt att hela tiden ha ett helhetstänk kring hållbart byggande och även att lagstiftningen blir tydlig gällande utvecklingen mot hållbart byggande. Förberedande lagstiftning skulle behövas för kommande teknik med tre rör för vatten och avlopp vid byggande (gråvatten, svartvatten plus ett rör in med vatten). I samband med uppdatering av lagstiftningen behöver det också arbetas för att få tillsyn och skötsel av befintliga privata avlopp i skick.
I kapitel 4 om fokusområden, mål och nyckeltal lyfts vikten av bättre statistik upp vilket är viktigt för att få en överblick och kunna följa upp och se vart vi är på väg och var det måste sättas in fler insatser för att kunna nå målen.
I tabellen om mål och nyckeltal på s. 17 finns målsättningen: Ökad användning av förnyelsebara och lokala förnyelsebara byggnadsmaterial – Här behövs en siffra på målsättningen. På övriga mål i tabellen finns siffror för målen. Det borde sättas en siffra på målsättningen för att det tydligt ska framgå vad vi tillsammans jobbar mot att nå. Hur ska vi annars veta när vi har nått målet om det inte specificeras? Målsättningarna bör även omfatta krav på att byggnadsmaterial ska vara miljöcertifierade.
Nästa målsättning på s. 17: Avfallsmängden från byggande och renovering minskar och återbruket ökar. Även på detta mål skulle det behövas sättas siffor. Hur mycket ska avfallsmängden minska och hur mycket ska återbruket öka?
I nyckeltalen för målet på sidan18: En frisk och hälsosam inomhusmiljö, i alla fastigheter, utan mögel, fukt, radon och miljö- och hälsovådliga byggnadsmaterial, saknar vi nyckeltal för mögel och fukt. Det finns bara nyckeltal för radon och avfallsstatistik i utkastet. Även i nybyggda hus kunde det också införas mätningar av inomhusluften för att se till att emissioner av kemikalier i våra hus minskar på sikt.
Målsättningen att alla fastigheter värms upp utan fossila bränslen är väldigt bra, användningen av olja för uppvärmning behöver fasas ut snarast. Gällande avsnittet om energi- och klimatanpassning skulle det också vara bra med visioner och mål för stöd till installation av elbilsladdare i flerbostadshus och även olika stödformer för förnyelsebar energi. Att arbeta med beteendeförändringar hos befolkningen som leder till minskad energianvändning och energieffektivisering skulle vara ett bra komplement till energi- och klimatanpassningen i våra byggnader.
På sidan 22 diskuteras kring användning av mera trämaterial i hus vilket är något Ålands Natur & Miljö har förordat länge. I föreningens vision för ett hållbart åländskt samhälle 2051 har vi en åtgärd som föreslår att all ny- och ombyggnation ska ske med åländskt trä. För hållbart byggande i trä är det viktigt att tänka på att det ska vara så rent trä som möjligt. Limträ och liknande borde minimeras då limmer ofta innehåller mycket kemikalier.
Det finns inga uppgifter om användning av miljöfarliga ämnen i byggsektorn på Åland… sägs på sidan 22. Senare i strategin, t.ex. på sidan 24 diskuteras att byggsektorn står för 19% av det farliga avfallet i Sverige (siffrorna torde vara liknande här). Under punkt 5.4.1 på s. 25 står att Miljö- och hälsofarliga material fasas ut från marknaden, men kan förekomma både i nya och gamla byggnader… Under fokusområde 5.2 Materialanvändning och livscykelanalys borde därför ett av målen vara att fasa ut miljö-och hälsofarliga ämnen från byggsektorn. Det behöver tas fram uppgifter om användningen av miljöfarliga ämnen i byggsektorn på Åland och sedan behöver det följas upp att dessa fasas ut.
På sidan 23-24 diskuteras målsättningen att avfallsmängden från byggande och renovering minskar och återbruket ökar. Här behöver det ställas krav på byggfirmor att avfallet ska sorteras och återvinnas så långt som möjligt, och att det tas hänsyn till detta vid både rivning och byggnation. Detta är något som vi upplever är eftersatt idag. Det är bra att uppmuntra till att minska avfallet vid byggande, och går det också att samtidigt påvisa minskade kostnader blir motivationen högre för att minska avfallet.
Under fokusområdet Materialanvändning och livscykelanalys skulle vi även önska en målsättning om att utbilda och öka kunskapen inom bygghandeln på Åland om miljövänliga byggvaror. Speciellt gällande färg och andra material med mycket kemikalier skulle det behövas ökad kunskap hos försäljarna.
På s.24 står “Under en byggnads livslängd på 50 till 100 år kommer den troligen att tillgodose många olika behov.” Denna mening visar på uppfattningen att en byggnad inte kan ha en längre livslängd än 100 år och att det inte är möjligt att sträva efter heller. Strävan borde vara att uppnå en så lång livslängd som möjligt på byggnader och bygga dem så att det är lätt att t.ex. byta ut vissa delar som kanske inte håller lika länge.
På sidan 29 finns en övergripande åtgärd: Byggherrar uppmuntras att jobba aktivt med kravställning inom hållbart byggande, till exempel energieffektivitet, koldioxidavtryck, materialval, avfallshantering, trivsel och tillgänglighet – Ordet ”uppmuntras” är en väldigt vag formulering. Ska byggherrarna utbildas inom aktiv kravställning, eller ska det vara ett krav att de ska jobba aktivt med kravställning? Här borde texten förtydligas vad som menas med uppmuntras.
I läroplanen för bygglinjen på yrkesgymnasiet borde hållbart byggande vara standard, alltså det man lär sig. Nu låter det på åtgärden på sidan 29 som att hållbart byggande endast ska inkluderas i utbildningen i enlighet med gällande läroplan. Här borde målet vara att se över läroplanen och utveckla den så att hållbart byggande är det alla lär sig, det enda alla lär sig.
På sidan 30 finns också den övergripande åtgärden Nuvarande villkor för beviljande av landskapsborgen och räntestöd kompletteras med att stödmottagaren ska bygga hållbart – Här behöver det framgå tydligt vad som menas med hållbart. Vad är minimikraven för att ett byggande ska räknas som hållbart?
Vi föreslår att Högskolan på Åland inte bara kunde starta ett energilaboratorium (åtgärd s.30) utan också ett materiallaboratorium i samarbete med byggbranschen och yrkesgymnasiet.
Gällande den övergripande åtgärden på sidan 54 Fastighetsverket föreskriver om miljövänliga produkter i upphandlingsunderlag – Här går det säkert använda mycket matnyttigt från Ålands guide till hållbara offentliga inköp när föreskrifter om miljövänliga produkter ska göras. För några år sedan publicerade Bärkraft Ålands guide till hållbara offentliga inköp. Denna nämns inte alls i strategin. Här finns färdigt material som kan användas i många delar av strategin.
Den övergripande åtgärden Renoveringsåtgärder av bostadshus för att åtgärda hälsovådliga- och miljömässiga olägenheter understöds på sidan 54 är viktig, speciellt för de som annars inte skulle ha råd att åtgärda problemen eller i de fall där problem uppstår och försäkringen inte täcker åtgärderna.
Under åtgärder för fokusområdet energi och klimatanpassning skulle det behöva tilläggas åtgärder för att främja ökad möjlighet till lokalproducerad förnyelsebar energi, och då främst genom att elnätet borde byggas om och ut så att det finns möjlighet för fler att bli mikroproducenter med t.ex. solcellspaneler på sitt hus.