Ålands Natur & Miljö tackar för möjligheten att komma med synpunkter på utkastet till demokratistrategi för åren 2024-2031. Vi är gärna med och påverkar gällande den demokratiska processen.
Vi vill påpeka att strax över en månads remisstid är väldigt kort svarstid, då det är tidskrävande att samla in synpunkter från medlemmarna, att sammanställa synpunkterna och sedan även få remissvaret godkänt i föreningens styrelse. Styrelsen sammanträder en gång per månad och beroende på när remissförfrågan kan det vara svårt att få mötestidpunkterna att sammanfalla med när svaren ska skickas in. Så vi vill gärna önska att remisstiden kunde vara minst två månader vid kommande remissförfrågningar.
Allmänt
Det är positivt att landskapsregeringen skapar en demokratistrategi. Med den ökade polariseringen i samhället är det viktigt att arbeta med att utveckla demokratin i positiv riktning. Vi är också glada att se att utvecklings- och hållbarhetsagendan allt mer kopplas ihop med landskapsregeringens strategier och arbete, speciellt eftersom utvecklings- och hållbarhetsagendans mål är väl sammankopplade med demokratiska värderingar.
Specifika synpunkter på utkastet
På sidan 11 står följande: I samband med Ålands och Finlands anslutning till EU erhöll Åland ett undantag vad gäller rösträtten i kommunala val. Det står ingenting om vad undantaget innebär, detta borde förtydligas.
På sidan 25 i figur 5 framgår det inte i bilden vad alla de olika hushållen är för typ av hushåll, det måste man läsa sig till i texten ovanför. Bilden borde förtydligas så att det direkt från bilden går att utläsa vilken typ av hushåll samtliga ”tårtbitar” i bilden visar.
Under avsnittet på sidan 27-28 om hat hot och kränkningar sägs att politiker i alla grupper har upplevt negativ maktutövning eller kränkande bemötande i sitt politiska arbete. Vi har upplevt att personer som är medlemmar i vår förening har uttryckt att de inte vill delta i politiken p.g.a. det otrevliga debattklimatet. Debattklimatet i de politiska organen skulle behöva förbättras för att kunna locka nya deltagare till politiken, och de styrande behöver föregå med gott exempel. Åtgärder under kommande år för att förbättra debattklimatet skulle kunna vara att utvärdera de politiska debatterna, hålla utbildningar i metoder för respektfulla samtal och sätta tydligare gränser för hur en respektfull debatt hålls.
På sidan 31 finns följande formulering: Gynnande av släkt och vänner eller medlemmar i så kallade bäste ”broder/syster”-nätverk (till exempel jaktsällskap, idrottsföreningar, slutna sällskap) uppskattas vara de vanligast förekommande korruptionsformerna inom den offentliga sektorn på Åland. Varför är det exempel på grupper inom civilsamhället när meningen syftar till den offentliga sektorn? Denna skrivning känns ologisk och behöver förtydligas på något sätt.
På sidan 32 sägs Att involvera civilsamhällets aktörer i beslutsfattandet med effektivare metoder än hörande bidrar också till lösa paradoxen mellan förtroende och icke-deltagande. En större öppenhet och ökad antikorruptionsverksamheten bidrar till att öka förtroendet för demokratin. Det är bra att sikta på ökat förtroende genom involvering. Ett exempel där vi önskar att civilsamhället skulle involveras på remiss är den aktuella revideringen av PAFs fördelningsprinciper. Det besked vi har fått i nuläget är att endast fördelningsrådet kommer att få remissförfrågan. Medlemmarna från civilsamhället i fördelningsrådet företräder de största organisationerna inom civilsamhället på Åland, men även föreningar från flera sektorer samt mindre föreningar, eller egentligen alla föreningar, borde få chansen att yttra sig kring ändringar i fördelningsprinciperna. Här saknas också öppenheten, den enda informationen som finns är att fördelningsprinciperna ska revideras men det har inte förklarats varför och hur stora förändringar som kommer att ske. Förändringarna ska vara klara redan i höst enligt den information civilsamhället har fått. Beroende på vilka ändringarna är kan de påverka i olika hög grad, men att inte veta vad som pågår skapar en oro inom civilsamhället och gynnar inte förtroendet.
I sammanfattning av utmaningarna på sidan 34 räknas detta upp som en utmaning under rubriken Förtroende, politiskt intresse och trygghet: Civilsamhället har en stor samt viktig roll i att inkludera människor med olika bakgrunder samt från olika sammanhang och behöver få stöd för detta arbete. Detta är förvisso sant, men är det en utmaning? Vi tolkar det mera som en åtgärd som behöver tas med i den kommande planeringen av åtgärder. Själva utmaningen är väl att öka inkluderingen av människor med olika bakgrunder samt från olika sammanhang, inte att det är civilsamhällets roll som är problemet?
Det sista avsnittet med målsättningarna för vår demokrati skulle behöva siffror. Att öka eller minska något är väldigt lätt att uppnå, men var är strävan efter hur mycket som ska uppnås? Det är bra att utgångsvärden finns. Men det behöver också sättas siffror på vad man vill uppnå med målet inom strategitiden. Hur ska alla som jobbar med målet kunna veta vad de strävar efter och att de vill uppnå samma sak när det inte finns någon fastslagen siffra för målet?
Sammanfattning
- Längre remisstid önskas i kommande utlåtandeförfrågningar
- Det är positivt att en demokratistrategi utvecklas
- Det är också positivt att demokratistrategin har en tydlig koppling till utvecklings- och hållbarhetsagendans mål
- Vissa delar i strategin behöver förtydligas
- Kommande åtgärder: utvärdera den politiska debatten, utbilda i respektfulla samtal och sätt gränser då debatten är osaklig
- Öka inkluderande och öppenhet bland annat kring revideringen av PAFs fördelningsprinciper
- Lista stöd till civilsamhället för inkludering som en kommande åtgärd
- Sätt siffror på målsättningarna